Tovatĩ
Tovatĩ ' | ||
---|---|---|
Tetã | ![]() | |
Tetãvore | Kordilléra | |
Távayguakuéra | 26.625 ava | |
Ape távagui | km² | |
ISO | ||
Yvatekue | 91 m | |
Koordinasion |
Tovatĩ ha'e peteĩ táva oĩva tetãvore Kordillera-pe, 63 km imombyrýgui Paraguaýpe ha 17 km imombyrýgui, tetãvore itavusu, Ka'akupépe, tape guasu 2 rupi
Tembiasakue[jehaijey | editar código]
Tovatĩ heñói ypy Domingo Martínez de Irala oisãmbyhy jave, ary 1539-pe[1].
Iñepyrûpe ha'e va'ekue peteî tava guarani ysyry Paraguai rembére, uperire ojerova henda ko'âgaguape ndaikatui hague ojecontené Pajagua kuéra ataque[2]. Ary 1583pe oñentrega franciscano kuérape oadministra haguã, ombokarai haguâ avakuéra ikatuhaguâicha ojeintegrave[3].
Ary 1786pe onace Tobatîme Pedro Juan Caballero, oparticipa va'ekue Paraguái Retã Ára Sãsome[4].
Hembekuéra[jehaijey | editar código]
Táva oĩva ijerére ha’e: Arroyos y Esteros, Ka'akupe, Atyra, Eusebio Ayala, Isla Puku ha Primero de Marzo
Compañías[jehaijey | editar código]
Tovatî oguereko 17 compañías:
1. Jhuybaty
2. Rosado
3. Potrero
4. 21 de julio
5. Santa Rosalía
6. Punta del Este
7. Villa de Mercedes
8. Mompox
9. Santa Rosa
10. San Roque Gonzáles de Santa Cruz
11. Costa Alegre
12. Ensenada
13. Loma Verde
14. Colonia Capitán Pedro Juan Caballero
15. Isla Florida
16. Aparypy
17. Isla Guazú
Economía[jehaijey | editar código]
Ladrillo apo hina la oîvéva Tovatîme. Oleria ha ceramica kuérape ojejapo na'ûgui, ha ojembojy jepe'ape tatakua guasupe.
Oî avei heta artesano ha agricultura campañape, tava jerépe.
Arte y Cultura[jehaijey | editar código]
Ko távape oñemba’apo yvyra, ha ña'û rehe pricipalmente. Oî avei 21 de Juliope ojapova sombrero piri karanda'y roguégui, ha kuñakarai kuéra ojapova kyha mbokaja roguéi. Opavave tembiapo oñemoĩ ojehecha meme hagua Villa Artesanalpe ha Mirador ypype.
Mba'éicha ikatu ñaguahẽ Tovatîme[jehaijey | editar código]
Tape hũ Mcal. José Félix Estigarribia rupi ha yvyty Ka’akupe rupi avei. Oĩ peteî tape ñanemoguahẽva upéva ha’e táva Arroyos y Esteros rupi.
Arandukapurupyre[jehaijey | editar código]
- EL PROCESO DE LA INDEPENDENCIA DEL PARAGUAY 1780-1813 (Por HERIB CABALLERO CAMPOS)
- DOMINGO MARTINEZ DE IRALA (Por ALEJANDRO NIETO)
- EL PUEBLO GUARANI COLONIAL - INQUIETUDES DE LOS PUEBLOS GUARANÍES (Autora: BRANISLAVA SUSNIK)
- PRESENCIA FRANCISCANA EN EL PARAGUAY (1538-1824) - Por MARGARITA DURÁN ESTRAGÓ
Mandu'apy[jehaijey | editar código]
- ↑ http://www.portalguarani.com/1763_alejandro_nieto/14040_domingo_martinez_de_irala_por_alejandro_nieto_.html
- ↑ http://www.portalguarani.com/965_branislava_susnik/12926_el_pueblo_guarani_colonial__inquietudes_de_los_pueblos_guaranies_autora_branislava_susnik_.html
- ↑ http://www.portalguarani.com/632_margarita_duran_estrago/17594_presencia_franciscana_en_el_paraguay_1538_1824__por_margarita_duran_estrago_.html
- ↑ http://www.portalguarani.com/679_herib_caballero_campos/11932_el_proceso_de_la_independencia_del_paraguay_1780_1813_por_herib_caballero_campos_.html