Alan Turing

Vikipetãmegua
Alan Turing
Mba'érepa omano intoxicación cianhídrica
Hóga renda no
Hetã Tetã Joaju
Alma máter King's College, Universidad de Princeton, Sherborne School y Hazlehurst Community Primary School
Hembiapo informático teórico, papapykuaahára, mbo'ehaorusu mbo'ehára, criptógrafo, lógico, estadístico, maratonista y investigador de la inteligencia artificial
Empleador Universidad Victoria de Manchester, GCHQ, Universidad de Cambridge, Laboratorio Nacional de Física (Reino Unido)
Jokuaikuaa rape tupãre ndojeroviáiva
Mendarã no
Jopói miembro de la Royal Society, Oficial de la Orden del Imperio Británico, Premio Smith y Orden del Imperio británico
[editar datos en Wikidata]

Alan Mathison Turing (Paddington, Lóndyre; 23 jasypoteĩ 1912-Wilmslow, Cheshire; 7 jasypoteĩ 1954) ha'e akue peteĩ Ingyatérra pegua oñemoaranduitéva papapykuaáre, kuaarapére, ñemomarandukuaapýre, ñembopapapýre, arandupykuaatýre ha tekovekuaatýre.[1][2][3][4][5] Ojehechakuaa chupe oĩhágui umi omboypýva pe papañemohenda rembikuaaty ha ñemomarandukuaapy ko'ágãgua. Hembiapokue rupive, tuichaitépe pe mákina Turing pegua, omyesakã porãite mba'épa he'ise algoritmo ha papañemohenda.

Oiko aja pe Ñorairõ Guasu Mokõiha, ha'e omba'apo omyesakãhápe umi ñe'ẽngue ipapapýva Nasikuéra ojapo. Oĩ umi he'íva hembiapokue rupive ikatu oñemombykyve pe ñorairõ amove mokõi térã irundy ary.[6] Opa rire pe ñorairõ, omba'apo ojapohápe kombutadóra ha mákina ombopapapýva ambuéva.

Turing hembiapokue opa sapy'a ary 1952 jave oñembojovakégui chupe ha'e hague homosexual. Ohasa rire mokõi ary, omano —kuatiápe he'i ojejukaha; hákatu oĩ he'íva ikatu omano ho'úgui tembi'u oporojukáva —. Ára 24 jasypakõi 2013 jave, mburuvichavete Isabel II Tavetã Joaju pegua ojapo tembiapoukapy he'íva Turing iñagaipa'ỹha.[7]

Mandu'apy[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]

  1. Aaron Brown (20 de enero de 2015). «Notebook used by Alan Turing to crack the Enigma Code to sell at auction for $1million» (en en).
  2. «Alan Turing: Creator of modern computing» (en en). bbc.co.uk. Ojehechákuri árape: 2022-02-17.
  3. «The Imitation Game: inventing a new slander to insult Alan Turing» (en en). The Guardian (2014-11-20).
  4. Andrew Gregory (2016-02-16). «British maths genius Alan Turing was beaten to the Enigma code by Poland by 10 years» (en en).
  5. «Codebreaker» (en en). Science Museum. Archivado desde el original, el 2016-02-26.
  6. «Alan Turing: el descifrador de códigos que salvó millones de vidas», BBC News Technology. Ojehechákuri árape: 26 de abril de 2016.
  7. «Turing, condenado por gay, recibe el perdón real 60 años después de su muerte.» El País. Consultado el 31 de diciembre de 2013.

Joajuha[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]