Eho kuatia retepýpe

Arahentína

Vikipetãmegua
(Ojegueraha jey Argentína guive)
Republica Argentina
Arhentína Tavakuairetã
Arahentína


Poyvi

Ha'erã'i

Tetã ñe'ẽ akã: En unión y libertad

(avañe'ẽme: Joajupe ha Nesãso)

Tetã Momorãhéi: Himno Nacional Argentino

avañe'ẽme Tetã Ahentína Momorãhéi'
Tavusu Vuenosáire
Ñe'ẽnguéra Karaiñe'ẽ
Tetãygua réra Arahentíno/a
Tekuái reko Tavakuairetã itavayguarekuaiva
Mburuvicha
Ombuekoviáva
Javier Milei
Victoria Villarruel
Tetã Amandaje Congreso de la Nación Argentina
Independencia
 • Arange
De Epáña
Ára 9 jasypokõi rehegua, ary 1816
Yvy apekue Ñemoĩha 8.º
  Opaite 2.780.400 km²[1] km²
  Y (%) 1,1 %
Tembe'y 9.665 km
Yvyty yvatevéva Akonkágua
Ava hetakue Ñemoĩha 31.º
  Hetakue 45.808.747 (2023) hab.
  Typy'ũ 14 hab/km2 hab./km²*
IDH (2020) 0,845[2] (46.º)  Muy alto
Viru Peso (ARG)
Ára UTC-4
  Arahakúpe UTC-3
ISO Jehero 032 / ARG / AR
Tetã renda tee Ñandutíme .ar
Tetã pumbyry papapy +54
Tetã puhoe papapy AYA-AZZ, LOA-LWZ, L2A-L9Z
COI Jehero ARG
Opaite Tetã Yvýgui
[editar datos en Wikidata]

Arahentína (Karaiñe'ẽme República Argentina; avañe'ẽme Arahentína Tavakuairetã) ha'e peteĩ tetã ojejuhúva Ñemby Amérika. Ijykére oĩ yvate gotyo Paraguái ha Volívia, yvatekuarahyresẽ gotyo Pindoráma, kuarahyreike ha ñemby gotyo Chíle ha kuarahyresẽ gotyo Uruguái ha Paraguasu Atlántiko.

Arahentína ñemboja'o ha tetãyguákuéra

[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]

Arahentína tetã yvy oñemboja'o 23 Tetãvore ha peteĩ Táva Hekosãsóva Vuenosáire, ha'eva avei itavusu. Ijivy pukukue ha'e: 2.780.400 km²,[1] hyepýpe oiko 45.808.747 ava - he'i Instituto Nacional de Estadísticas y Censos (INDEC) jasypoteĩ 2023.[3]

Arahentínaygua omosẽ'akue jokuáigui virrey Epáñagua Baltasar Hidalgo de Cisneros ha upéi ha'ekuéra ojapo Primera Junta 25 jasypo 1810. Uperire 9 jasypokõi 1816-pe oguerosapukái Declaración de la Independencia táva San Miguel-pe opytáva Tucumán-pe. Epáña omonei Arahentína Sãso 21 jasyporundy 1863.

Tekotevẽ tavusu

[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]

Arahentína Tetãvorekuéra

[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]
1 Tetãvore CPA Tavayguakuéra (2008)[4] Ape (km²) Táva guasu Poyvi
1Táva Hekosãsóva VuenosáireB2.890.151 ava (2010 ary)Buenos Aires Ciudad
2Tetãvore VuenosáireB15.052.177307.804La Plata
3KórdovaX3.340.041168.766Córdoba
4Santa HẽS3.242.551133.007Santa Fe de la Vera Cruz
5MendósaM1.729.660150.839Mendoza
6TukumánT1.475.38422.524San Miguel de Tucumán
7Ysyry MbytépeE1.255.78778.781Paraná
8SáltaA1.224.022154.775Salta
9MisiónesN1.077.98729.801Posadas
10ChákoH1.052.18599.633Resistencia
11TaraguiW1.013.44388.199Taragui Táva
12Santiago Etéro peguaG865.546135.254Santiago del Estero
13HúhúiY679.97553.219San Salvador de Jujuy
14Sã HũaJ695.64089.651San Juan
15Río NegroR597.476203.013Viedma
16HõrmosaP539.88372.066Formosa
17NeuquénQ547.74294.078Neuquén
18ChubutU460.684224.686Rawson
19San LuisD437.54476.748San Luis
20CatamarcaK388.41699.818San Fernando del Valle de Catamarca
21La RiojaF341.20789.680La Rioja
22La PampaL333.550143.440Santa Rosa
23Santa CruzZ225.920243.943Río Gallegos
24Tierra del Fuego, Antártida e Islas del Atlántico SurV126.21220.912Ushuaia
  1. 1 2 «Indec - Superficie de la República Argentina» (XLS). INDEC.
  2. Datosmacro (15 de Diciembre de 2020). «Indicadores de Argentina» (en español).
  3. Mandu'apýpe ojejavy: Etiqueta <ref> no válida; no se ha definido el contenido de las referencias llamadas censo
  4. «Proyecciones provinciales de población por sexo y grupos de edad». Archivado desde el original, el 2005-11-09. Ojehechákuri árape: 2005-11-09.
Ñembyamérika
Arhentína Chíle Ekuator Gujána Kolómbia Paraguái Perũ Pindoráma Surinã Uruguái Venesuéla Vorívia