Votusuana

Vikipetãmegua
(Ojegueraha jey Botswana guive)
Republic of Botswana
Lefatshe la Botswana
Tetã Votusuana
Botswana


Poyvi

Ha'erã'i
Tetã ñe'ẽ akã: Pula (setsuana: 'Ama')
Tetã Momorãhéi: Fatshe leno la rona
(setsuana: 'Tarovasa ko yvy marangatu')
Tavusu
(ha táva tuichavéva)
Gaborone
Ñe'ẽnguéra Ingyaterrañe'ẽ ha setsuana
Tetãygua réra votusuanagua
Tekuái reko Tavakuairetã amandajerapépe
Tendota
Rekovia
Ian Khama
Ponatshego Kedikilwe
Tetã Amandaje Asamblea Nacional de Botsuana
Independencia
 • Arange
Tavetã Joaju pegua
30 jasyporundy ary 1966-pe
Yvy apekue Ñemoĩha 48.º
 • Opaite 600 370 km²
 • Y (%) 2,5%
Tembe'y 4 013 km
Y rembe'y 0 km
Yvyty yvatevéva Cerro Otse
Ava hetakue Ñemoĩha 144.º
 • Hetakue 2 029 115 hab.
 • Typy'ũ 2,7 hab./km²*
PIB (PPA) Ñemoĩha 105.º
 • Opaite (2011) Dólar 30 529 mill.
 • Per cápita Dólar 16 279 (2011)
PIB (nominal) Ñemoĩha 105.º
 • Opaite (2011) Dólar 15 249 mill.
 • Per cápita Dólar 8 840 (2011)
IDH (2014) 0,683[1] (109.º) – Mbyte
Viru Pula (P, BWP)
Ára UTC + 2
 • Arahakúpe Ndorekói
ISO Jehero 072 / BWA / BW
Tetã renda tee Ñandutíme .bw
Tetã pumbyry papapy +267
Tetã puhoe papapy 8OA-8OZ, A2A-A2Z
COI Jehero BOT
Opaite Tetã Yvýgui
[editar datos en Wikidata]

Votusuana, héra tee ha'éva Tetã Votusuana (ingyaterrañe'ẽme: Republic of Botswana, en setsuana Lefatshe la Botswana), ha'e peteĩ tetã hekosãsóva ndorekói yguasu rembe'y ñemby Afrika pegua, itekuái reko hína tavakuairetã amandajerapépe. Votusuana renda oñemohenda porundy tetãvore rupive. Tetã itavusu ha'e táva Gaborone.[2]

Ijerére ojejuhu ñemby ha ñemby kuarahyresẽ gotyo upe tetã Yvyafrika, kuarahyreike ha yvate gotyo ojejuhu Namívia retã, yvate kuarahyresẽ gotyo ojejuhu Simbávue ha yvate gotyo Sámbia retã.[3]

Mandu'apy[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]

  1. Informe sobre Desarrollo Humano 2014 (html) Consultado el 7 de agosto de 2014
  2. Botswana Tourism Organisation. «Geographical InfoArchive copy» (en inglés). Archivado desde el original, el 2011-04-09. Ojehechákuri árape: 23 de enero de 20112014-09-16.
  3. Ficha de país The CIA World Factbook. Consultado el 14 de abril de 2012

Joaju[jehaijey | emoambue kuatia reñoiha]


Áfrika

Angola | Arhélia | Cháde‎ | Ehíto | Erityréa | Eswatini | Etiopía | Gámbia‎ | Gána | Gavõ‎ | Ginéa | Ginéa Ekuatogua‎ | Ginéa Mbisáu‎ | Jimbúti‎ | Kamerũ | Kávo Véyde‎ | Kéña‎ | Komóra‎ | Lesóto‎ | Livéria‎ | Lívia | Maláui‎ | Mali | Mandagaka | Marfil Rembe'y‎ | Marruéko‎ | Maurísio‎ | Mauritáña‎ | Mosambíke | Mbenĩ‎ | Namívia‎ | Nihéria | Níher‎ | Rruánda‎ | Sámbia | Santo Tome ha Príncipe‎ | Séichele‎ | Senegal | Siérra Leõ‎ | Simbávue | Somália | Sudano | Tavakuairetã Kóngo | Tãsáña | Tetã Jekopytyjoja Kongo | Tetã Mbyteafrikagua | Tógo | Tunísia | Ugánda | Votusuana | Vukína Fáso | Vurundi | Yvyáfrika‎ | Yvy Sundã